Frida

Att vara kär kan kännas som en jordbävning. Som tusentals fjärilar i hela kroppen. Som ljuva melodier i bröstkorgen eller såpbubblor i benen. Det känns tryggt och spännande och stressande på samma gång. Jag vill bara vara med honom hela tiden samtidigt som jag vill berätta för helavärlden hur fantastik han är.

Kärlek är något stort och vackert men andå mystiskt och outforskat. Att älska en människa och kunna visa det med handling, ord, tankar och känslor. Att känna den pirrande känslan som bygger sig upp i stortårna och sprider sig som en löpeld genom kroppen. Man blir varm och känner verkligen att hjärtat slår hårdare, nästan så man kan se det genom tröjan man har på sig. Tänk dig den känslan och samtidigt se rakt in i ögonen som får dig att känna så, och berätta det för han. Du ler mot honom, ögonen blir blanka av tårar av lycka som pressar sig på. Tänk dig att just han känner precis likadant som du och sitter framför dig.

Alla test, blickar och facebook"rådfrågningar" pekar på det, ska man verkligen tro..?

Jag tror inte , jag vet, han älskar mig.